Operation och eftervård

Innan en råtta ska opereras så måste du förbereda både för tiden under operation hos veterinären samt eftervården när råttan är hemma, läker och återhämtar sig. Nedan hittar du information om viktiga saker att införskaffa och tänka på samt hur du ser om råttan återhämtar sig som den ska och förhindrar komplikationer och annat som kan störa läkningsprocessen.

Gas eller injektion?

Inhalerande/gas

De gaser som är de mest säkra och effektiva vid inhalation och sövning av råttor är Isofluran och Sevofluran. Gas som sövnings- och bedövningsmetod är det som oftast rekommenderas till råttor. Fördelar med gas är att råttan återhämtar sig snabbare från det än vid injektion. Bara minimala mängder av gasen tas upp av levern och istället avlägsnar den sig vid utandning som gör att gasen lämnar kroppen snabbar än vid injektioner. Råttan blir fortare fri från dåsighet och andra effekter från narkosen. Fast det finns risk för hypotermi (kroppstemperaturen blir för låg) och uttorkning av slemhinnorna i luftvägen så kan dessa risker motverkas av att hålla råttan varm och se till att den får i sig mycket vatten/vätska och eftersom gasen lämnar kroppen så pass snabbt så kommer råttan vara tillbaka till det normala snabbare än vid injektion.

Injektion/spruta

Injekterande sövningsmedel förekommer hos vissa veterinärer istället för gas. Det som brukar användas är Medetomidin eller Xylazin ihop med Ketamin. Injektion som sövnings- och bedövningsmetod är mer riskfylld än med gas. Upphävanden av effekter från narkosen och återhämtningen hos råttan tar längre tid än vid gas eftersom kroppen och levern måste ta upp allt innan det avlägsnas helt ur kroppen. Under den tiden så är det större risk att råttan blir nedkyld samt kan drabbas av svår hypotoni (lågt blodtryck). Om råttan har sövts med injektion så är det viktigt att hålla ett extra vaksamt öga efter hemkomst så att råttan inte visar tecken på att må dåligt eller att något ser ut att vara fel.

Sjukbur

En ”sjukbur” kallas den lilla bur som råttan tillbringar sina första dagar i efter en operation eller vid andra sjukdomstillstånd. En sjukbur används som ett medel för att kunna hindra råttan att röra på skadade delar så att de inte blir värre, kunna hålla miljön ren och fräsch vilket är enkelt i en liten bur och väldigt viktigt efter en operation och att kunna avgränsa kontakt med flocken så att den sjuka råttan har chans till vila och återhämtning. Sjukburen ska inte ha några klättermöjligheter. En mindre hamsterbur, så kallad ”dunabur”, funkar mycket bra som sjukbur. De är gjorda i plast och har en gallerlucka i taket som gör att det kommer in och ut tillräckligt med luft. Det finns även mycket små hamsterburar i galler med plastbotten eller transbortburar för t.ex. katt (OBS! Luckan måste nätas in på transportbur till katt!). ”Dunaburar” är dock optimala och att föredra eftersom de är lätta att se in i samt inga klättermöjligheter överhuvudtaget.

I sjukburen så måste det vara rent och fräscht så att det försvårar för bakterier att kunna ta sig in och sätta sig i operationssåret. Inga bottenmaterial som kan fastna i såret får användas i sjukburen som t.ex. deras vanliga bottenströ. Strö som annars är kända för att vara ”dammfria” t.ex. alspån och millamore, är sådant som absolut inte ska användas i en sjukbur. Lägg istället in filtar som bottenmaterial av t.ex. fleece eller andra tyger som inte trådar sig eller på annat sätt kan fastna i såret. Ta med fördel ett ljust tyg, t.ex. en vit fleecefilt som du klipper i lagom stora bitar, så att både veterinären och du har chans att se om råttan skulle börja blöda och att de kissar som de ska. Tyget ska vara lätt att byta flera gånger per dag så se till att du har/införskaffa ett högt antal med fleecebitar/andra säkra tygbitar så att de inte tar slut utan hinner tvättas och torka (alternativt slängas) mellan bytena. De behöver inte ha en toalett i sjukburen då deras strö till toaletterna inte heller ska finnas i en sjukbur pga. risk för att partiklar sätter sig i såret. Håll istället efter, städa, plocka bajs och byt filtar när de gjort sina behov. Tänk på att undvika t.ex. strimlat papper, toalettpapper, tidningspapper och ängshö som annars är vanliga bo-/bäddmaterial. De dammar ofta lite och kan också fastna i sår. Bättre att undvika all typ av bo-/bäddmaterial som har en risk att fastna och istället hålla sig till ”råttvänliga” tyger. Ge dem en extra filt-/tygbit att mysa under istället!

Efter en operation så brukar råttan sitta i sjukburen minst fem dagar, men det är bättre att vara på den säkra sidan och ha dem där kring en vecka (längre vid behov eller mycket med komplikationer). Det är trots allt en operation de har genomgått och det är viktigt att inte stressa läkprocessen överhuvudtaget. Är det en operation i de mer inre delarna som t.ex. bukkirurgi som när en honråtta kastreras och livmoder, äggledare och äggstockar plockas bort så bör råttan sitta i sjukburen minst en vecka, ofta längre så att råttan hunnit läka bra innan den får komma till sin bur igen.

Mat och Vatten

Innan operation så är det viktigt att tänka på att de inte ska fasta! Det är inte nödvändigt att fasta för råttor då de inte kan spy. De ska alltså inte gå hungriga innan operationen utan ska äta precis som vanligt. Dagarna innan är det bra att ge råttan lite extra kalorihög föda och färskmat som kan förhindra råttan från att bli uttorkad eller få komplikationer såsom ketoacidos/hypoglykemi (lågt blodsocker) under operationen och efter uppvaknandet, plus att det ger chans till att råttan kan återhämta sig snabbare.

Efter operationen är det viktigt att råttan kommer igång att äta normalt. De kan ha dålig aptit så det är bra att ha med mat som är åt det flytande hållet till veterinären så att de redan där kan pilla i råttan lite efter uppvaknandet. Flytande föda kan vara en nyttig smoothieblanding/vällning eller liknande. Det är enkelt att t.ex. mixa olika nyttiga ingredienser själv, tillsätta vatten och med fördel vattenlösliga tillskott med lite extra nyttiga vitaminer, som Daily Essentials 1 (Dr. Squiggles). Det funkar bra med barnmat eller gröt som finns att köpa på affären också. Det viktiga är att råttan får något nyttigt som den uppskattar lite extra! Om råttan har svårt att komma igång med ätandet så är det väldigt bra att ha hemma Critical Care eller Everkins Mushy Meal +, de har hög energihalt som passar utmärkt att ge om råttan behöver få en extra putt i rätt riktning med att komma igång med magen och aptiten, samt få i sig nyttiga ämnen. Pulvret och Mushy Meal + blandas med vatten. Torrfoder ska inte strömatas i sjukburen utan ligga i en tung (keramik är bättre än plast) och liten skål med låga kanter så att råttan når ner till torrfodret. Råttor kan efter narkos och av vissa smärtstillande läkemedel ha svårt att känna mättnadskänslor, så det är ytterst viktigt att råttan inte får tillgång till hur mycket färskmat som helst eftersom de då kan äta för mycket och få förstoppning.

Vattenflaskor ska vara placerade på en bekväm låg höjd då nyopererade råttor ofta har svårare att röra på sig. Det är alltid bra att det finns minst två flaskor, precis som i en vanlig bur, ifall en av dem skulle sluta fungera. Om råttan är dålig på att dricka så kan man stoppa i tillskott som Daily Essentials 1 (Dr. Squiggles)., då råttor brukar tycka att det är väldigt gott. Alternativt blanda i lite havremjölk, mandelmjölk eller liknande så att råttan blir motiverad att dricka mycket.

Hindra gnagande på stygn

Råttor är kända för att ställa till med problem för sig själva efter en operation. Hur benägen råttan är att gnaga upp sina stygn beror på en rad olika saker. Dels om den har mycket ont så kan det vara en orsak till att vara och pilla på såret, även när de är ”groggy” efter ett uppvaknande så kan de vara mer på såret just då. Vissa råttor lämnar såret efter uppvaknandet och börjar istället gnaga på det efter några timmar, vissa rör det inte alls. Det är inte bra att de är på såret då ett öppnat operationssår kan medföra komplikationer. Det förlänger även läkprocessen och risken att det kommer bakterier i såret ökar. Så även om vissa råttor inte alls rör sitt sår eller sina stygn så är det bäst att utgå från att de kommer vilja gnaga och peta på det och förbereda sig där efter. Här kommer två exempel på åtgärder:

Tratt

Det går att tillverka en liten tratt/”cone of shame” i mini storlek som passar råttor. Det bästa att använda är någon typ av hårdare plast men som ändå går att böja, ett tunt sittunderlag eller hårdpapp. Tratten måste ha någon typ utav fästanordning, kardborreband är en lösning (se bild). Se till så att kanten som sitter mot råttans hals inte skaver eller är vass! Bör nämnas att råttor brukar avsky tratt. Du får känna dig som en hemsk människa och utså att råttan kommer försöka få av sig den och bli sur men det kommer ge bättre och snabbare resultat på läkningen än om råttan är och gnager upp stygn. Testa ge råttan något gott att äta för att se så att den mår bra i sin tratt. Nackdelar med tratt är att råttan kan få svårt att få upp tassarna och hålla i torrfoder och äta när de har tratt på sig. Vissa råttor kan ha en förmåga att krångla sig ur tratten eller så är de så pass smidiga och viga att de lyckas nå sitt operationssår (beror på var de opererats) fastän de har tratt. De kan också vara så obekväma att de blir extremt stressade och vägrar äter och/eller dricka, alltså mår väldigt dåligt. I viss mån får man ta att råttan försöker protesterar mot sin tratt men verkar råttan må väldigt dåligt och ”trattvägra” på ena eller andra sättet kan andra alternativt vara en bättre väg att gå.

Linda

En linda eller bandage kan funka som ”gnagstopp”. Det finns olika varianter på detta. En variant är att ta någon typ av självhäftande linda och vira runt kroppen på råttan så att den blir rak i kroppen och har svårare att vika sig och komma åt såret. Denna metod brukar kallas ”wrapping” på engelska. Lindan ska sitta ganska hårt för att tjäna sitt syfte men inte så hårt att råttan inte kan andas. Testa stoppa in ett finger och känn om råttan kan andas bra. Gör sedan ett litet ”mat-test” och bjud den på en favoritgodis, om råttan kan äta och dricka så sitter lindan okej. Det kan passa utmärkt till råttor som t.ex. genomgått en kastrering eller operation av juvertumör längre ner på magen eller i ljumsken. Det kan bli bökigt om det är ett operationssår högre upp t.ex. en juvertumör vid armhålan då det är där lindan oftast sitter runt och trycker. Det är bra att sår får lufta eftersom det läker snabbare och inte blir instängt. Om du ändå skulle behöva linda din råtta och såret kommer behöva täckas så finns det antibakteriella lindor att köpa på apotek och hos veterinär. De är bra att ha mot såret samt för att minska trycket som lindar kommer ge så är det även bra att lägga någon mjukare bandagebit ovanpå innan lindan kommer.

Om du använder dig av linda är det bra att råttan får lufta ordentligt en gång per dag och får chans att tvätta sig. Se bara till att råttan inte rör såret under sin fria tid. Det kan vara bökigt att få vissa råttor lindade, även om man har fördelar på sin sida precis efter operationen då råttan fortfarande är ”groggy”. När man ska byta linda och lufta råttan dagarna efter operationen kan det vara mycket bökigare. I vissa fall så kan en och samma linda sitta på de två/tre första dygnen efter operation, förutsatt att lindan inte blir smutsig eller nedpissad, oftast håller lindan sig i fräscht skick (bara man ser till att städa och byta filtar i sjukburen flera gånger per dag) och efter de två/tre dygnen så bör såret ha läkt så pass bra att råttan inte behöver någon typ av ”gnagstopp” längre. Det är individuellt hur fort råttor som gnager inte bryr sig längre om sina stygn och kan vara där och peta utan att någon skada sker.

Packlista till veterinär

• En sjukbur, med ljusa filtbitar som underlag
• Några extra filtbitar att mysa under
• Två vattenflaskor, ifall en slutar att fungera
• Råttans vanliga torrfoder
  • I en liten, tung skål med låga kanter

Det som följer nedan kan packas med i en kasse eller väska:

• Kaloririk, god mat åt det flytande hållet t.ex. barnmat/gröt/smoothie som veterinär kan bjuda råttan på efter operation (är det något som behöver stå i kyla så packa med kylklamp.)
• En liten skål, ett fat etc. för att servera ”färskmaten” maten på
• Minst ett byte av filtunderlag av ljust tyg, gärna två eller fler ifall råttan kommer till veterinären en stund innan operation eller om den måste stanna längre efter.
• Extra filtbitar som veterinären kan bädda kring råttan efter uppvaknandet från narkos så att den håller sig varmt och känner sig trygg
• Något som kan hindra råttan att gnaga på såret/stygnen, t.ex. en tratt eller någon typ utav linda.
• En större filt, varm pläd eller liknande att dra omkring buren dels under färd i bil/buss/taxi till veterinär samt att ha efter hos veterinär så att råttan får det lugnare och mörkare.

Det är vanligt att råttan lämnas av hos veterinären en stund innan operationen genomförs och för att förenkla och vara på säkra sidan så kan det vara bra att märka upp kassen/väskan samt buren med ditt namn och dina kontaktuppgifter, råttans namn samt vilken sorts operation råttan ska genomgå.

Ta hand om råttan

När råttan kommer hem från en operation är det viktigt att buren står i ett lugnt och mörkt rum. Råttan ska inte på något vis utsättas för stress eller rädsla utan behöver lugn och trygghet. Det kan vara en naturlig instinkt hos människan att man vill hålla om råttan, kanske ha den i famnen och klappa på den, vilken man absolut inte ska göra. Råttan behöver få vila ostört från dig de kommande dygnen så att den inte blir utsatt för en massa intryck utan kan vila i lugn och ro. Råttan kommer återhämta sig snabbare då. Självklart måste du kolla till råttan några gånger per dag. Se så att den ser ut att må bra, har bajsat och kissat, äter och dricker och så du får tillfälle att städa buren och byta underlag. Du behöver också hålla tider att ge råttan sina mediciner, vanligtvis smärtstillande och också antibiotika i vissa fall, enligt veterinärens direktiv.

Den första timmen är det bra att hålla ett extra vakande öga, fortfarande på håll så att råttan inte blir störd i onödan, för att se till att den inte rör operationssåret, eller att den inte krånglar sig ur lindan eller annat ”gnagstopp”. Råttan ska inte heller frysa då kroppstemperaturen ofta är lägre efter operation. I så fall kan en PET-flaska med varmvatten, inlindad i tyg läggas in, eller något annat som kan vara en värmekälla. OBS! Råttor har lätt att bli överhettade. Det gäller att få till en bra temperatur så att råttan hålls varm utan att bli för varm. Råttan ska ha möjlighet att gå ifrån den värmande källan. Om råttan känns väldigt kall och behöver värme omgående så är det mycket effektivt att ta upp råttan i famnen och hålla den nära kroppen. Kroppsvärme är en väldigt bra metod då värmen från dig är stabil och kommer hjälpa råttan att återfå en bra temperatur. Om du är en person med bröst så kan du med fördel låta råttan vara där emellan eftersom det inte bara blir varmt utan det brukar vara ett favoritställe hos flertalet råttor att sova på annars också!

Mår råttan bra?

De första timmarna efter ett uppvaknande ur narkos är det vanligt att råttan beter sig ”onormalt” och skiljer sig ifrån hur den annars brukar agera. Detta behöver inte vara konstigt utan kan vara en effekt av narkosen och smärtstillande som inte hunnit lämna kroppen ännu. Det bör inte vara något som fortskrider och ser råttan ut att må väldigt dåligt ska du kontakta veterinär omgående!

Om råttan visar upp något av följande så kontakta veterinär:

• Svullnad, rodnad som uppkommer kring operationssåret
• Blod från operationssåret eller om det går upp/öppnar sig
• Om råttan inte kommer igång att kissa och bajsa normalt
• Ingen aptit eller om aptiten försämras
• Råttan dricker inte, törsten försämras
• Råttan rasar ner i vikt
• Råttan går hastigt upp i vikt (kan vara tecken på förstoppning)
• Förändringar i beteende, framförallt aggression hos råttor som annars inte uppvisat tecken på aggressivitet innan operation
• Pica (gnagande och förtäring av icke livsmedel) Det kan uppkomma av smärta eller som bieffekt av opioder som Buprenorfin (smärtstillande)
• Kutande med rygg
• Uppfluffad päls
• Kisande med ögon
• Inte rör sig, bara sitter stilla
• Inte kan gå normalt utan snubblar
• Återkommande ryckningar
• Ansträngd andning, snabba andetag
• Råttan visar upp andra tecken på smärta som inte släpper med smärtlindrande medel

Du kan också läsa här om tecken på när råttor har ont samt smärtor efter operation.

Sjukburskompis

Om du har en lugn råtta i din flock så kan det hjälpa råttan som återhämtar sig från en operation att få vara med en kompis. Den andra råttan bör då vara en som är lugn och inte stressar upp sig i små burar. Kompisen får inte heller röra den nyopererade råttans sår så det är bra att vara uppmärksam den första stunden du stoppar ner en kompis hos den nyopererade råttan. Har råttan som genomgått operation något som hindrar den från att gnaga är det ändå bra att hålla ett extra öga så att kompisen inte får för sig att bita på tratten/lindan. Det hör till ovanligheterna att en råtta rör en annan råttas operationssår men det går inte att utesluta utan kan förekomma. Om du har flera passande sjukburskompisar i din flock så kan du med fördel ha ett roterande schema med de som lämpar sig bra. Så när ena blir uttråkad i den lilla buren så kan en annan få hoppa i och vara stöd åt den opererade råttan. Om inte, kan en och samma friska råtta sitta med den nyopererade. I så fall behöver den friska råttan få komma ut och springa av sig några stunder per dag. Du bör vänta att sätta in en annan råtta hos den nyopererade tills råttan är mer som sig själv och när effekter av narkos börjat släppa och inte gör den lika ”groggy”.

Referenser

Rat Health Guide, Isamu Rats, Post Surgery, Isamu Rats, Preparing for Surgery, Wrapping Rats